Om registret
Registret har en hemsida i första hand för att informera de som sysslar med denna typ av kirurgi, samt vara en plats för att ladda ned dokument och formulär med anknytning till ledproteskirurgi i axeln.
För kontaktpersoner:
Skaffa SITHS-kort och kortläsare för inloggning. e.identitet avtal
Och kortläsare mm. kortläsare
För forskare:
Dokument som förklarar processen vid registerforskning.
Efter kontakt kan Word-dokument (Mall) för ansökan erhållas.
Protesersättning av humero-skapularleden (plastik i axelleden) är ett allt vanligare kirurgiskt ingrepp (antalet som utförs per år i Sverige har mer än tredubblats sedan början av 90 talet). Det utföres vanligen på patienter med diagnoserna artros, reumatoid artrit eller annan degeneration i axelleden. I övrigt är det fraktur i övre delen av överarmen som är en ökande (och nu den vanligaste) orsaken till plastikoperation i axelleden.
Kliniskt har dessa ingrepp visats sig ge mycket goda resultat vad avser smärtlindring, och också viss funktionell förbättring. I likhet med vad som är fallet för höft- och knä- plastikoperationer föreligger risk för per- och postoperativa komplikationer och på lång sikt också risk för lossning av implantaten och andra besvär.
I världen finns få register med längre uppföljning av ledproteser i övre extremiteten och ännu har få studier av registertyp avseende dessa proteser publicerats. Vi har genom samarbete inom Nordiska register ett av de största antalen rapporterade axelplastikoperationer i nationellta register med lång uppföljning.
Syfte:
Mot bakgrund av de goda erfarenheterna med de svenska kvalitetsregistren för höft- och knäproteser har Svenska Skulder- och Armbågssektionen av Svensk Ortopedisk Förening 1999 upprättat ett svenskt axelprotesregister med syfte att registrera alla landets ingrepp av denna typ. Såväl primäroperationer som omoperationer för komplikationer samt protesbyten registreras. På så sätt kan man utvärdera olika protestyper, ersättning av halva eller hela leden (s k hemi- och totalproteser)samt fixation med eller utan cement. Men det är även intressant att jämföra resultat för respektive diagnos. Man kan inse att då antalet i absoluta tal fortfarande är relativt lågt per sjukhus så krävs det ett nationellt samarbete för att få en någorlunda snabb feedback på hur olika implantat, tekniker och diagnoser utfaller resultatmässigt. Det är svårt att få ett tillräckligt stort material för säker statistisk analys annars. Vi har under 2019 utfört en 20-årsanalys av de större patientgrupperna.
Registret är baserat på att alla plastikoperationer i axelleden rapporteras på en blankett som innehåller patientdata, diagnos, implantat data mm i likhet med de övriga ortopediska plastikregister som finns. Vi har omoperation med byte av axelplastikens implantat som huvudsakligt slutmått på protesöverlevnad. Då dessa operationer är relativt sällsynta så till skillnad från övriga plastikregister så noterar vi även andra operationer i axelleden än omoperationer av axelplastiken. Dessutom så har vi börjat att göra en 5-årsuppföljning brevledes av patienter opererade 1999 med ett självevalueringsscore (WOOS) som är ett diagnosspecifikt axelscore för livskvalitet. Liksom höftregistret m fl använder vi också EQ-5D för att ha för diagnosoberoende jämförelser. Samma scorer används preoperativt för att jämföra med 1-årskontroll, men det är frivilligt för klinikerna. Ca 45-50 sjukhus (ständigt ändrad organisation i flera regioner gör detta lite svårt att överblicka) i Sverige utför regelbundet axelplastiker. Alla sjukhus är med, och de flesta sköter rapporteringen väl. Vi räknar med att vi har mer än 90 % av alla plastiker i Sverige inrapporterade under de fem senaste åren.